.

Kom o tänka på en sak häromdagen, när jag satt i duschen. Ja, satt, vi har ett badkar. Hur jag några minuter innan hade diskuterat mina spets-trosor med mamma. Hur arg jag va för att de hade gått sönder, på flera ställen, varje gång jag drog av eller på trosorna blev det nya hål. Då sa jag att åååh jag måste köpa nya trosor.. Mamma svarade, det är det tråkigaste som finns att köpa. Och jag kontra med, ne det är fanimej strumpor. Och hur dyrt det är. För 59kr för ett par mönstrade strumpor är inte rimligt att betala. själv betalade jag 5kr/paret i Kina. Sen kanske moralen kommer in i de priserna på något sätt, hur de är gjorda.. Men när jag satt där i duschen och kollade på mina fötter och tänkte igenom den här konversationen, kom jag att tänka på Stockholms-helgen för två veckor sen. När jag och Lotta stod och dansade som aldrig förr, och ett gäng killar börja dansa med oss. Kul stämning, jag och den ena killen börjar prata. Killen har skjorta, chinos och loafers. Och hur han, från ingenstans, berättar om hur fantastiska hans nya strumpor är. Okej tänkte jag, vilka strumpor? Jo då är det så att den här killen har köpt nya strumpor från h&m, ni vet såna strumpor som är pyttesmå och inte syns, när man som han, har loafers på sig. Men när jag drog upp mina fantastiska strumpor från Kina för 5kr/paret var det inte lika intressant med strumpor längre. "De syns ju ovanför dina converse". Okej tänkte jag igen. Vad ska jag göra med den här informationen? Efter det dog strump-diskussionen slut och vi fortsatte dansa vidare.

Är det inte roligt hur små saker kan göra sig påminda om andra små obetydliga saker?som strumpor.