.

Linnea Ragnarsson, ibland Linnéa. beror helt på situation, tycker det är snyggare utan, mer clean. född och uppvuxen i alvesta, på vintervägen 5. i ett stort hus, som från början var brunt, sen vitt och till slut gul/vitt. februari 2010, flyttade jag mamma och pappa in i ett radhus, med det perfekta läget i alvesta faktiskt. 50 meter från bussen, jag klagar inte. nyrenoverat och ett helt nytt rum och även en ny dator. hade en viss seperations ångest från huset, grät några tårar, det är ändå där jag är uppväxt. jag är uppväxt med mamma och pappa, och mina två äldre syskon anna och mattias, 22 respektive 24 år. har inget att klaga på under min barndom. den var så som jag ville att den skulle va. och vad ska jag mer berätta om mig? tar den klassiska. jag går es dans på katedralskolan, där jag började vårterminen 09. kunde inte ha gjort ett bättre val då jag valde att byta från it/media JB till dans på katedral. det var den enda linjen jag kunde tänka mig att byta till, eftersom rebecka gick där. och bättre kunde det inte bli. träning får jag på köpet, och jag har utvecklats en himla massa, i både dans, kroppskontroll och självförtroende. och vänner för livet, klyschigt men sant.

när jag var mindre bytte jag nog hårfärg minst fem gånger per år. aldrig blev jag helt nöjd. men har ni varit blond i ett halvår, vilket jag är från början. tröttnar rätt lätt, som lugg, det hade jag en månad innan den började växa ut igen. eller alla hål i öronen jag har haft och töjningar, de är borta nu.

är väl annars en rätt lat människa faktiskt, som skjuter upp allting till sista dagen. ungefär som skolan, kommer jag nånsin lära mig att plugga i tid? nej. jag prioriterar sånt som jag tycker är kul, typ som att sitta och kolla på en himla massa tv-serier. hur jag har kunnat dra igenom 14 avsnitt x 40 min, på 6 dagar, och samtidigt ha fullt upp med ett stort prov i skolan, plus att vara stor del av en dansuppvisning. men tydligen så hinner jag det. på nåt vänster. sömnproblem har jag också, och har alltid haft. insomningsproblem rättare sagt. tror jag tänker på allt under den tiden jag försöker sova, en gång räknade jag eluttag i mitt rum. här räknas inga får!

har fruktansvärd ångest inför att ta studenten, längtar ihjäl mig till det, men sen då? jag ska till norge ett halvår, men sen då? resten av livet? det kryper i kroppen varje gång jag tänker på det.

menar annars, älskar att festa, kunde inte bli bättre när man fyllde 18. studentfesterna gör verkligen det här året till det bästa. och att jag har världens bästa människor runt mig gör saken bättre. känner inte just nu att det är något som saknas, mer än materiella ting såsom en iPad och en ny tv, som ska införskaffas i jul.

men nu blev det väl en halv novell här, vet väl inte riktigt vad jag ska skriva här, men sån är jag helt enkelt.