.

Jag gör en snabb genomgång. För första gånget i mitt liv höll jag mitt nyårslöfte, och det blev hur bra som helst, jag lämnar faktiskt det där. 

och det bästa av allt är att jag får fira nyår med mannen i mitt liv. han som säger att jag ger han allt han vill ha, ett lyckligt liv. så hur nyår än blir kommer jag får det bra med honom.

här är det tomt. samtidigt som det inte finns något att skriva finns det huuuur mycket som helst att skriva. livet i allmänhet tex. att på bara tre månader kan livet förändras drastiskt. och i mitt fall, till det bra. för att vara lite mystisk så skriver jag inte varför. håller det för mig själv ett tag till. men jag mår bättre än någonsin. har sovit en hel natt, TVÅ gånger, för första gången på flera år. en sån liten sak gör mig otroligt lycklig. jag har sprungit två lopp dem senaste veckorna. slog mitt personliga rekord i lördags. inte det målet jag satte upp i början av sommaren. men milen på 57.30. och det var inget bra lopp för min del. så kanske ska satsa på att hamnda under 57. det får bli nästa gång. med denna lilla uppdateringen på livet i allmänhet just nu vill jag säga, ha d gött ! så hörs vi 

och tänkte att jag själv skulle svara på dem frågorna, för iår firar jag och mamma 5-årsjubileum på Tjejmilen och jag ska slå mitt personliga rekord på milen. Just nu ligger det på 57 och nånting men iår ska jag under 55.

 

LÖPARBAKGRUND: Vann många korta lopp när jag var liten, fick astma varenda gång. Började springa "på riktigt" 2012, efter Vårruset och inför Tjejmilen. När jag var yngre fick jag astma efter 100 meter.

DET HÄR VILL JAG FÖRBÄTTRA: Hastighet på min löpning, springa snabbare.

MITT FAVORITPASS: Distans. Ha en bestämd runda och sen köra den. Känner mig alldeles för väl för att kunna springa en runda där jag kan vika av tidigare, då gör jag gärna det.

DET MEST UTMANANDE MED LÖPNING ÄR: Att våga utmana mig själv. Min lathet finns med under hela löppasset, fast jag faktiskt har tagit mig ut. Mer intervaller, göra 10 st istället för 8 st för jag vet att jag har lite mer att ge. Och att inte ge upp.

MITT MÅL MED TJEJMILEN: Som jag började med att skriva, jag ska runt på under 55 min. Drömmen hade varit att landa på 50 nånting, men tror jag är för optimisk, men jag vet aldrig!

 

Hoppas jag kan inspirera någon av mina få läsare! :)

Hej på er!

Dem senaste dagarna har jag filurat på ett inlägg på den ekande bloggen! Träning, eller löpning för min del. Efter att ha sprungit Göteborgsvarvet på 2.13h, ha kraft kvar i slutet och tränat otroligt dåligt insåg jag att jag faktiskt kan det här med löpning. Så där och då gick jag och mamma in i ett vad. Fram tills min semester, vecka 30, ska jag springa minst två gånger i veckan, och gör jag inte det ska jag ge mamma 50 kr för varje missat löppass. Allt för att jag verkligen ska ta tag i löpningen och att det ska bli rutin, inte ett måste. Än så länge går det bra, och ju mer jag springer ju mer vill jag göra det. Det är väl dem där endorfinerna som kommer fram som jag bara hört talas om innan. För när jag sprang igår, efter att ha cyklat 4.7 mil, sprang jag fortare än jag någonsin gjort, utan att bli så trött. Tyvärr dog telefonen i mitten av rundan så motivationen sjönk en aning, men runkeeper hann säga till mig att jag hade sprungit 1.96 km på 10 min, med en hastighet på 11.83km/h och 5.05 min per kilometer. Var otroligt nöjd när jag kom hem för att jag faktiskt hade sprungit, oavsett tid på dygnet och att jag inte var motiverad. Så  jag tror att det börjar hända något i min kropp. För min dröm, som inte alls är svår att uppnå, är att kunna svara på frågan, "tränar du något?", "JA, jag springer några gånger i veckan." Det ska inte bara vara i en period utan det här ska vara en ny livstil (oj vad klyschigt det lät), men jag börjar förstå folk som säger det, för jag känner att jag är på rätt väg. Har börjat logga ut från facebook och instagram, för att inte slökolla alldeles för länge och sen säga att jag inte har tid att springa. Vilket jag verkligen har efter att ha rannsakat mig själv.

 

Fortsättningen följer i nästa inlägg, blir alldeles för långt att läsa på en gång.

 

SO LONG!

 

heeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeej på er.

Det här var alldeles för längesen. Ville egentligen bara säga hej till min två trogna läsare som hänger kvar. vilka ni nu är...?

Allt rullar på och när jag har fått tillräckligt material i mitt huvud att skriva ner här så återkommer jag.

På återseende

HEEEEEEEEEEEEJ. jag lever. det har hänt en del samtidigt som det inte hänt jättemycket. jag har börjat på "nytt" jobb, jag är ny på mitt gamla jobb. och det är mycket mycket att lära och mycket mer stressigt än vad jag trodde. de har försökt varna mig men itne trodde jag det var så. jag kan numera titulera mig som barista, äntligen!!!! sen att jag jobbar själv och har kö ungefär hela tiden är en annan femma. helt slut i kroppen och huvudet, men jag gillar det. gäller att komma in i det.

sen då? jag har sprungit Tjejmilen för fjärde året i rad. den bästa helgen på året. jag mamma o syster. sprang milen på 58.35, jag är nöjd!! trodde jag skulle springa slut på mig själv så sprang alldeles för sakta i början, vilket grämer mig lite, men jag är nöjd med tiden och nöjd över att jag inte var så fantastiskt trött efter jag sprungit. progress!! och helgen innan detta, då gjorde jag något jag aldrig trodde jag skulle göra. ett motion-triathlon. simning i 18 grader vatten, fick en sån fantastisk chock trots våtdräkt över det kalla vattnet, men jag simmade på, inte hade jag tid att stå där o fega. så simmade 400 meter i en sjö gjorde jag. bara det, och inga fiskar bet mig! sen var det på mig kläderna och cykla 2 mil. och där knäcktes jag. blev omcyklad av alldeles för många, bröt ihop en gång, nära att bryta ihop tre gånger, och jag tog som tur väl var igen i löpningen på 5 km. sprang om två stycken. men jag kom i mål!!!! bara det.

annars så ? på fredag åker jag till Alicante och jag har nog aldrig längtat så mycket som just nu. sol & värme, sangria (!!!!) lite shopping, och bara allmänt få lite fräknar.

vi hörs vid ett annat tillfälle.

hejsan. idag är det måndag, vecka 28. det blåser alldeles för mycket, så mycket att min blåbärsplanta har blåst omkull. ställer jag upp den igen blåser den ner. så den får ligga där tills vinden har bestämt sig för att sluta. annars lyssnar jag på musik, tar ett kort på mig själv, bävar inför tvätten som ligger i tumlaren, och jag har bestämt mig för att göra en pizza. får se vad kylen erbjuder, vegetarisk blir den iaf, för något kött har jag inte köpt. kanske en pizza med sparris sötpotatis och lite egenodlad paprika, (okej, de hängde redan på plantan när jag köpte den). vad säger ni om det?

annars så har den här måndagen erbjudit finbesök utav två jobbarkompisar, som gav mig en fin blomma tillhörande pappåse-kruka och en loppis-fyndad karaff, me like. och åt god raw brownie. jag ska inte klaga på denna måndagen, vecka 28.

talk to you latah

här sitter jag som way back in the days, uppe alldeles för sent, slötitta på tv och äta något. jag vet inte om jag gillar det. men samtidigt har jag flängt runt den senaste veckan att det är så otroligt skönt att faktiskt kunna göra det. typ som att imon jag kan sova ungefär hur länge jag vill, för att sedan ta tag i dagen, så som att handla dammsuga, baka bröd och simma. sen är det inte så mycket mer egentligen. rätt gött ändå. nu börjar how i met your mother på tvn sen ska jag minsann sova, tror jag.

något jag har funderat på de senaste dagarna, det är min mens. och när jag nu tänkte på detta, tänkte jag samtidigt om jag hade skrivit om detta innan, och det hade jag minsann. men nu ska ni få den uppdaterade versionen. jag hatar fortfarande mens, det gör jag, men nu hatar jag den lite mindre. efter att ha gått på akupunktur 6 gånger för mina allergier, astma och mag-problem i hopp om att bli bättre, så nämnde jag även om min fruktansvärda pms jag har två gånger i månaden. MEN nu har jag haft mens två gånger sedan jag började, och vet ni vad? det är helt underbart. abso-fricking-wonderful. det är som en helt ny värld för mig. mensen varar i ungefär 4 dagar, innan var det 7-8 dagar. det var alla pms-besvär man kan tänka sig. nu har jag "bara" svårt att somna och uppblåst under mensen och mensvärk under en dag. det är ALLT. förstår ni vilken lättnad det här är ?! så nöjd.

 YELLOW. det får mig osökt att tänka på citron. och min lilla mani som har vuxit fram i mig de senaste dagarna. det börjar ju äntligen bli sol, inte en enda svensk är ledsen över detta, och då är det ju dags att ta tag i den där stora balkongen vi har. och visst har jag gjort det. i den mån att vi har köpt ett citronträd och en paprika-växt. paprika finns redan, ska bara vänta ut bekämpningsmedlena. citronen är pyttesmå och de är gröna. MEN det slutade ju inte här. för innan de här växterna hade jag ju även sex olika kryddor och en sallads-planta, och där började det. så nu kära läsare har jag i mitt huvud fått för mig att jag ska balkong-odla och jag börjar stort. fick en paprikaplanta och en physalisplanta (!!), och sen vill jag ju inte sluta där, (är numera med i blomsterlandets medlemsklubb), så jag köpte mig en tomatplanta och lyssna nu, blåbär!!! är så löjligt nöjd över detta, och jag ska ta hand om växterna som om de vore mina barn. vet inte om det här blev ett sammahängande inlägg, men ni förstår nog. jag ska i alla fall odla ätbara saker så det står härliga till.

idag är det söndag gott folk. någon som missat ? imorgon går jag in i vecka 7. sex hela veckor utan vitt socker. vet iofs med mig att jag fått i mig det 2-3 gånger, men det är omedvetet. men annars. så sjukt stolt över mig själv. och som jag sagt innan, det har inte varit så svårt, inte som jag trott. och sen att jag tycker kokosmjölk och kanel är sött visar bara på att mina smaklökar har ändrat sig. och det är jag glad över. har fått frågan några gånger, hur ska jag göra sen ? fortsätta laga mat utan socker, för det jag gör hemma kan jag kontrollera utan problem. men sen ska det ändå bli skönt att kunna gå ut o äta utan att behöva fråga hela tiden. nu är det bara gluten jag behöver fråga om. men annar så, jag ser inget behov utav en kaka bara sådär, godis en fredagkväll (även om jag ska erkänna att det är svårt att INTE äta godis när det står på bordet, för jag tycker fortfarande det ser så gott ut,) men jag behöver det inte. och det är det bästa med detta. jag klarar mig utan. och det finns så många alternativ utan socker, som efterrätter och sånt. men samma sak där, jag har klarat mig utan, så det får bli lyx när det väl bli efterrätt.

 

OCH äntligen på sju dagar, har jag fått tillbaka min träningslust, till den grad att jag idag både gymmade och simmade. och simning, den är fantasitskt jobbig, även om det är mest teknik-träning just nu, går ju på crawl-skola och jag tycker det är hur kul som helst.

 

inte ås mycekt mer om detta, nu skaj ga prova min kokosglass och sedan avlusta kvällen med american horror story ! adios

you know what? jag har inte så mycket att skriva. min socker-detox rullar på, känner tyvärr ingen skillnad, så jäkla tråkigt rent ut sagt, inte ens mindre finnar. men imon får jag iaf äntligen äta blåbär på min gröt igen !!!! så på så sätt är det bra. förövrigt, har jag haft en väldigt bra påskhelg som avslutades på österlen, sveriges i särklass vackraste plats. period. som förövrigt kom idag och gjorde sig påmind om den smärtan som infaller en gång i månaden i ryggen. men mindre om det, och mer om att hur skönt det är med en ledig måndag. så som att ställa kl på 8.01, äta god frukost, givetvis havregrynsgröt med blåbär och kokos på, och sen ta en löprunda i mina nya snabba löpardojjor som jag köpte i helgen efter att ha prövat ut de på löplabbet i Lund. och sen städa lite och för att sedan äta god påskmiddag hos mormor och morfar. och sen kommer anton hem och sen ska jag soooooooova. och så är det dags för tisdag. så, vi stannar där och njuter av att det är söndag och jag ska göra kokossmör, som smakar som godis och är godare än gott.

måndag måndag måndag. idag var jag allmänt trött, trött för att jag sovit för lite, och trött för att jag var trött på morgonen. sen blev jag trött när jag ringde vårdcentralen, men sen fick jag tid. och hos en läkare som jag ändå lyssnade rätt okej. sist jag var där fick jag salva för 703 kr. idag blev det bara tabletter för 103kr, wuhu. men det bästa med besöket, jag ska få göra avföringsprov för att utesluta inflammationer i tarmen, (det gäller att vara glad för det lilla i livet) och han satte n diagnos på mig. och det var som jag trodde. IBS. så nu blir det remiss till en dietist och försöka sätta in mig själv i all denna djungel utav av kostförhållande.